31 dec. 2013

GOTT NYTT ÅR / HAPPY NEW YEAR

Jag önskar Er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR 2014

Min önskan för det här året är att vi ska försöka se varandra med kärleksfulla ögon.
Inse att vi har bara en jord och en utsatt tid att leva.
Lyssna inåt mot hjärtat och upptäcka vad som är rätt för mitt liv och att våga leva det livet även om ingen annan förstår.

Vi har fått vårt liv som en gåva, låt oss förvalta den på bästa sätt för oss själva och våra medmänniskor i världen.


Med kärlek från mig till Er alla!


___________________________________________

I wish You all a very HAPPY NEW YEAR 2014

My wish for this year is that we should try to see each other with loving eyes.
Realize that we have only one earth and a vulnerable time of life.
Listen inwards towards the heart and discover what is right for my life and daring to live that life, even if no one else understands.

We have got our life as a gift, let us maintain the best for ourselves and our fellow human beings in the world.


With love from me to You all!

30 dec. 2013

ÅRET 2013 / THE YEAR 2013

Det går så sakta mot sitt slut - Året 2013

Som alla tidigare år gav det både glädje och sorg, skratt och tårar.
Men Året 2013 var ändå ett mycket annorlunda år för mig. Jag gick från drömmen om att någon gång i framtiden flytta till Indien till att jag inte hade så många andra alterntiv.

Sjukdom och sjukhus var en stor bit av Året 2013.
Jag åkte till sjukhus i ambulans det här året än jag föurt gjort i hela mitt liv.

*Misstanke om stroke, tre gånger med olika undersökningar
  Datortomografi av hjärnan för att se om orsaken är en blodpropp eller en blödning.
  Ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar.
  Lumbalpunktion som innebär att läkaren sticker in en tunn nål mellan de nedersta ryggkotorna för att komma åt den vätska som omger ryggmärgen. Det är samma vätska som omger hjärnan, och den undersöks för att se om den innehåller blod.

*Min mage slutade fungera pga ESBL som jag fått i Indien för ett par år sedan

*Jag fick diabetes

*En tumör upptäcktes i min tunga och en bit av tungan opererades bort, inte cancer.

*Jag fick migrän och var sängliggande i genomsnitt två-tre dagar/vecka.

*Min tidigare utmattningsdepression blev sämre och min ork för att leva ett normalt liv hemma försvann mer eller mindre.

*Det fanns nätter när jag bad Gud om att få slippa - slippa vakna mer.

Jag insåg att vården bara fungerade i vissa delar och att vissa patienter inte var så viktiga. Jag insåg också att jag tillhörde den gruppen som inte var så viktiga. Varför gjorde jag det? 
Jag var kvinna över 50 år.
Många inom vården vill så gärna hävda att det är fel men de flesta kvinnor 50+ kan intyga att jag har rätt. Om man som jag också har journalanteckningar från en psykiatrisk mottagning - pga av min utmattningsdepression - då tar läkaren ofta den enklaste vägen ut och lägger inte ner tid på undersökningar och behandlingar som en man på 25 år hade fått omedelbart. Låt oss tala klarspråk - det finns prio 1 likaväl som det finns prio 2 och prio 3. Så ser svensk sjukvård ut idag.

För att inte helt sjunka in i någon form av total letargi ägnade jag tid att läsa mina journaler och rätta alla fel och brister - där fanns både halvsanningar och rena lögner.
Speciellt två personer ljög om mig och jag gjorde en fyra sidor lång anmälan till Patientnämnden. Det hindrade mig från att tappa all styrka och jag kunde komma tillbaka pga "helig vrede"

Det var Året 2013

Nu ser jag fram emot Året 2014.
Det ska bli annorlunda - jag har fått min kraft tillbaka - och jag tar hand om rodret.
Sorg och sjukdom kan man inte försäkra sig emot men man kan bestämma hur man ska förhålla sig till det.
Jag lämnar inte över min kropp och själ till den svenska vården igen utan att vara mycket noga med att bevaka vad som händer, vad man gör och vad man inte gör.

Året 2014 innebär med största sannolikhet att min stora dröm blir verklighet och att jag kan flytta till Kerala i slutet av oktober. Mina vänner hjälper mig med lägenhet i Kochi och jag ska måla väggarna solgult, lindblomsgrönt och vitt - ett rum för varje färg. Jag ska lämna allt jag äger och bara ta med mig det som har stort affektionsvärde för mig. Jag har också hittat en möbelaffär i Kochi som säljer precis de lätta och vackra bambu- och korgmöbler som jag vill ha. Jag har hittat en ayurvedaklinik dit jag kan gå och få behandling för kropp och själ. Jag kan gå en gång i veckan eller två eller tre...

Jag kan vandra vid Arabiska havet i solnedgången och låta "tiden" få sin tid med mig. Se ut över vågorna och gräva ned fötterna i den ännu varma sanden. Min själ får den tid den behöver.

 Jag är hemma i Kerala.


_________________________________________________________________

It is slowly coming to an end - The Year 2013

Like all previous years it gave both joy and sorrow , laughter and tears.
But the year 2013 was still a very different year for me. I went from the dream of moving to India in the future, to realize I didn´t have any other alternative.

Illness and hospital was a big chunk of the year 2013.
I went to the hospital in an ambulance this year more often then I had done in my entire life.

*Suspected stroke, three times with different surveys
 Computed tomography of the brain to see if the cause is a blood clot or a hemorrhage.
 Ultrasound examination of the carotid arteries to detect any constrictions .
 Lumbar puncture means that the doctor puts a thin needle between the lower vertebrae to access the fluid surrounding the spinal cord. It is the same fluid that surrounds the brain, and it is examined to see if it contains blood.

My stomach stopped working due to ESBL I've had in India a few years ago.

I got diabetes.

A tumor was discovered in my tongue and a bit of the tongue was surgically removed, it was not cancerous.

I got a migraine and had to stay iin bed for an average of two to three days / week.

My previous exhaustion depression got worse and my strength to live a normal life at home disappeared more or less.

There were nights when I asked God to not have to wake up again.

I realized that care only worked in certain areas and that some patients were not so important. I also realized that I belonged to the group that was not so important. Why did I do it ?
I was a woman over 50.
Many healthcare so want to argue that it is wrong but most women 50 + can attest that I'm right. If, as I also have journal entries from a psychiatric clinic - because of my chronic fatigue syndrome - when the doctor takes often the easiest way out and do not spend time on examinations and treatments as a man of 25 years had received immediately. Let us be clear - there is priority 1 as well as there are priority 2 and priority 3. That is the Swedish health care today.

In order not to completely sink into some kind of total lethargy , I devoted time to read my medical records and correct any mistakes - there were both half-truths and outright lies .
Especially two people lied about me and I did a four page report to a special board. It prevented me from losing all strength and I could come back because of " holy wrath"

It was the year 2013

Now I look forward to the year 2014.
It will be different - I 've got my power back - and I will take care of the rudder.
Grief and diseases can not be secured against but you can decide how to respond to it .
I do not leave my body and soul to the Swedish health care again without being very careful to monitor what is happening , what to do and what not to do.

The year 2014 means most likely that my big dream come true and I can move to Kerala in late October. My friends help me with apartment in Kochi and I'll paint the walls sunshine yellow , lime green and white - one room for each color. I will leave everything I own and just take that with me that has great sentimental value for me. I have also found a furniture store in Kochi selling just the light and beautiful bamboo and wicker furniture that I want. I've found an ayurveda clinic where I can go and get treatment for body and soul. I can go once a week or two times  or three ...

I can walk by the Arabian Sea at sunset and let "time" get their time with me Look out over the waves and dig my feet into the still warm sand . My soul gets the time it needs . 
I'm back home in Kerala

18 dec. 2013

17 dec. 2013

TIGGARE ELLER INTE? / BEGGARS OR NOT?

Jag satt och läste lite här och lite där på Facebook och såg ett inlägg om tiggare och hemlösa.



Det är så lätt att vända bort huvudet åt ett annat håll och låtsas som man inte uppmärksammat att de fanns där på andra sidan gatan. För det är väl inte så att du INTE VILL ge något till kvinnan eller gatumusikern från Östeuropa. 
Nej självklart vill ALLA ge. Men nu har man ju hört att det är ligor som ligger bakom och vad finns det för anledning att bli lurad av en person från Rumänien. Estland eller något annat östeuropeiskt land. Kan de ta sig hit för att tigga så har de ju pengar till bilar och bensin.....bättre de stannar hemma och jobbar.
Så säger man för att döva sitt dåliga samvete!



Vem tror du föredrar att få några kronor efter timmar av tiggande som tär på självrespekten. Hellre åka till Stockholm i höstrusk för att tigga om det hade ett alternativ. 
Jag kan nästan till 100% försäkra att ingen hade kommit hit om de haft en människovärdig
 tillvaro i sina hemländer. Skulle du göra det??




Under mina resor i Indien möter jag ständigt människor som går efter mig - både barn, vuxna och gamla och har lärt sig säga "one rupie, only one rupie". 

Jag fick för några år lära mig av en man i Delhi att de som verkligen inte har mat har inte heller kraft att tigga. Därför ser jag mig gärna om efter någon som antagligen sover på gatan med smutsiga kläder och tomma ögon - de som redan har gett upp - de som sitter alldeles stilla trätt tryckta mot ett träd eller en husvägg. 


Jag frågar med teckenspråk om han eller hon är hungrig och det är de oftast - veg curry med ris och gott vatten, en litet glas te kommer också med. Jag brukar sätta mig strax bredvid för att plocka fram min lunch som ser likadan ut. Det är trevligt att lunchsällskap.



Jag tecknar till mannen att jag är varm och visar att det är han också och vi ler.
Det finns en vattenkran lite längre bort och jag fyller den med vatten, köper en tvål och så har vi enkelt skapat en dusch bakom en utskjutande vägg.

Jag köper en dohti åt honom på marknaden, det är i princip bara ett skynke för att dölja sig i. Han tar den på sig och hela hans ansikte strålar och han ler med en alldeles tandfri mun. 
Det var en av mina finaste dagar i Indien.

_________________________________________________________________

I was reading a little here and a little there on Facebook and saw a post about beggars and homeless.



It is so easy to turn away your head the other way and pretend that you did not notice that they were there on the street. For that is not the case. you just DO NOT WANT to give something to the woman or street musician from Eastern Europe.

No, of course EVERYONE wants to give But now we have heard that it's leagues behind , and what is the reason to be fooled by a person from Romania. Estonia or any other Eastern European country . Can they get here to beg , they have the money for cars and gasoline ..... better they stay at home and work .
So you say to numb his conscience !



Who do you prefer to get a few bucks after hours of begging which depletes self -respect. Rather go to Stockholm in the damp autumn weather to beg if it had an option.
I can almost 100% sure that no one had came here if they had a human
dignified existence in their home countries. Would you do it ?




During my travels in India , I meet constantly people going after me - both children , adults and old and has learned to say "one rupee , onlu one rupee " .

I got a few years to teach me by a man in Delhi that those who really do not have food have not the strength to beg. Therefore I am happy about for someone who probably sleeps on the street with dirty clothes and empty eyes - those who have already given up - those sitting perfectly still entered snug against a tree or a wall.




I ask with sign language if he is hungry and most often they are - veg curry with rice and plenty of water, and a small glass of tea also. I usually put me right next to pick up my lunch that looks the same . It's nice to have lunch companion .



I show to the man that I am hot and shows that he is aswell and we smile .
There is a water tap a little further away and I fill it with water , buy a bar of soap on the way and we have simply created a shower behind the protruding wall .

 I have bought a dohti for him on the market -  it's basically just a cover to hide in. He put it on himself and his whole face lights and he smiles without any teeths. 

 One of my finest days in India.

9 dec. 2013

WELCOME SAUDI ARABIA


Welcome to my blog Saudi Arabia
مرحبا بكم في بلادي بلوق المملكة العربية السعودية

7 dec. 2013

JUL / CHRISTMAS

En ny jul väntar oss om några veckor och allt är precis som vanligt...

Människor gör inköp på morgonen, efter arbetet och sent på kvällen.
NU SKA VI VARA RIKTIGT GLADA!
DET ÄR JU SNART JUL!

Julen 2011 slogs det senaste rekordet vad gäller julhandeln, då handlade vi för 65,2 miljarder kr dvs 7.312.927.474 EURO eller 615.695.965.603 INR (indiska rupees).

Det skulle innebära att varje svensk inkl barn skulle handla för mer än 7000 kr, 785 EURO eller 66.000 INR.

Jag kan meddela att jag inte kan ingå i den statistiken eftersom jag inte har 7000 kr för julhandla. Tänk om vi skulle ta bara 10% av dessa 7000 kr dvs 700 kr och skänka till något som ligger oss varmt om hjärtat.


Boende för den som är utan hem
Mat till den som går hungrig
Kläder till den som är utan
Skor till den som är barfota


Att ha allt detta ser vi som självklart men det är det inte för de flesta människor i världen.
Vi har inte utfört något extremt arbete för att få ha det så här, vi har bara haft en osannolik tur. Världen är inte rättvis men kan vi inte göra allt vad vi kan för att göra den lite bättre för oss alla. 


Jag har under många år haft privilegiet att vistas i Indien och ge support till indiska barn. 
Jag vet inte hur mycket pengar det blivit under 34 år men har jag blivit fattigare? Nej, jag har inte saknat mycket materiellt och jag tror inte jag var lyckligare om jag haft dessa pengar idag. Tvärtom!


700 kr är ingenting i jämförelse med att föräldralösa barn får ett hem, att en handikappad får träning och omvårdnad. För mig är lycka att försöka hålla 30 barn i handen samtidigt eller krama mina killar i Premagiri...


Min tanke blir ofta
"Tack för att jag fått möjligheten att se och lära känna en annan värld med människor som inte är rika på saker men som har en förmögenhet i sin kärlek och omtanke"

Bara 700 kr....snälla

________________________________________________________________


A new Christmas is waiting for us in a few weeks and everything is as usual ...

People make purchases in the morning, after work and late at night.
NOW WE WILL BE REALLY HAPPY! 
SOON CHRISTMAS IS HERE!

Christmas in the year 2011 were the last record in terms of Christmas shopping in Sweden, then we traded for 65.2 billion SEK ie 7,312,927,474 EURO or 615 695 965 603 INR (Indian Rupees).

That would mean that every Swede incl children would shop for more than 7000 SEK, 785 EURO or 66,000 INR.

I can tell you that I am not able to be included in the statistics because I do not have 7000 kr for Christmas shopping. What if we were to take only 10% of these 7,000 kr ie 700 € and donate to something that is dear to our heart.


Accommodations for those who are without homes
Food for whoever goes hungry
Clothing for those who are without
Shoes for the barefoot


To have all this we see as obvious but it is not for most people in the world.
We have not done anything extreme work to get it, we've just had an unlikely luck. The world is not fair but why don´t do what we can to make it a little better for all of us.


I have for many years had the privilege of staying in India and provide support to Indian children.
I do not know how much money it has been for 34 years, but have I become poorer? No, I have not missed much material and I do not think I would have been happier if I had that money today. On the contrary!


700 SEK is nothing in comparison with that orphans get a home, a disabled get training and care. For me, happiness is to trying to keep 30 children in hand simultaneously or hug my guys in Premagiri ...


My thought is often
"Thank you for giving me the opportunity to see and learn about another world with people who are not rich in things but who has a fortune in his love and care"



Only 700 SEK .... please