Getbanken i Premagiri

Jag ger mig in i bank-/boskapsbranschen

Fr Arulappa hade alltså skrattat gott när jag första gången nämnde min idé om att starta en getbank i Premagiri. Han trodde att jag var fullkomligt galen. Men jag berättade mer i detalj hur jag tänkt mig och att det faktiskt fanns getbanker på andra håll i världen.

Idén gick ut på att köpa in ett antal getter (honor) som man betäckte och sedan lånade ut till fattiga familjer. De skulle ta hand om geten tills killingen - eller i bästa fall killingarna - fötts och inte längre behövde sin mamma då skulle man betala tillbaka lånet genom att återställa en killing till banken och när den blivit stor, i sin tur fick ingå i "kapitalet".

Vi började undersöka möjligheterna tillsammans med veterinär och andra kunniga personer i "getbranschen". Kostnaden för att inhandla en get motsvarade en månadslön och i svenska kronor var det lika med 300,- Under våren 2007 åkte jag runt i kyrkor i Linköping och Stockholm och berättade. Det var många som ville vara med och bli "delägare" och vi kunde köpa ett antal getter, låta vår veterinär undersöka dem och så småningom dela ut de första lånen till ett antal familjer i Premagiri.

Det var framför allt familjer med handikappade barn som fick låna de första getterna och snart föddes det killingar i husen efter bygatan. Den proteinrika mjölken var ett fantastiskt tillskott till barnens kosthållning. Att geten är ett värdefullt djur fick jag erfara när jag nästa gång kom ner till byn och fick se hur man tog med sig sin get på promenad med en halsduk som koppel. Det var otroligt att se och både jag, byborna och .....getterna, tror jag....var nöjda och belåtna över tingens ordning. 

Det här projektet gjorde att man inte behövde känna att man tog emot en "allmosa" utan det här var bankaffärer. De hade tagit ett lån och betalat tillbaka det som i vilken annan bank som helst. Nu hade de en eller två getter och kunde avla vidare för att få en liten hjord. Problemet med inavel löste vi genom att hitta hanar i andra byar.

Samuels familj tog också ett lån i banken och här får Samuel och hans mamma ta emot den geten. Geten som vi döpte till fru Nordlander har precis fått sin grön-vita halsduk och Samuel är lycklig. Jodå, geten blev döpt till fru Nordlander eftersom det var familjen Nordlander som skänkt pengarna till den här geten.

En annan get fick heta MATS efter min arbetsgivare men det var ingen som tog illa upp att det var ett mansnamn på en högdräktig gethona. Så det kan bli i världen!

Fr Arulappa hade fullt upp med att låna ut getter men jag är helt övertygad om att han trivdes alldeles utmärkt  med sina nya uppgifter. Han klagade aldrig, han bara skakade på huvudet och skrattade när vi sågs och muttrade något om.... 

"Goatbanks! Swedish women! My God!