Det kändes som en stor tung sorg....
English translation below
....att orden inte räckte till. Hon vände på dem, vred lite och försökte igen. Men det fungerade inte. Ett pussel som inte ville bli lagt, en förklaring som inte nådde fram, en önskan som blev osagd.
Hon var ju så van att handskas med orden. Det hade aldrig varit svårt, det hade liksom gått av sig själv, bokstäver som flutit över papperet och och bildat en historia eller en tanke.
Men den här gången fanns inte de rätta orden där och istället för det vackra och sanna som hon ville säga så blev orden hårda och kantiga och passade inte in i den text hon ville skriva.
Hur hon än gjorde så var det något ord som stack ut och trasade sönder andra ord och gjorde innehållet till något som inte var meningen. De hårda orden födde nya ord av rädsla och ilska... Som återigen skadade det som hon ville och måste få säga.
Var fanns de; de där orden som helt kunde förklara hennes känsla och kärlek.
Skulle någon förstå?
Skulle det inte gå att förklara?
Skulle hon aldrig få ge orden av kärlek till någon?
Hon gömde ansiktet i händerna och grät...
.jpg)
________________________________________________
It felt like a big heavy sadness ....
.... that the words were not enough. She turned on them, twisted a bit and tried again. But it did not work. A puzzle that do not want to be added, an explanation that did not make it, a desire that was unsaid.
She was so used to dealing with words. It had never been difficult, as it had been by itself, letters flowed over the paper and and formed a story or a thought.
But this time it was not the right words there, instead of the beautiful and true as she wanted to say so were the words hard and angular and did not fit in the text that she wanted to write.
Whatever she did rhere was a word that stuck out and ragged other words, making the content to something that was not intended. The harsh words gave birth to new words of fear and anger ... Which again damaged what she wanted and had to say.
Where were they; those words that could fully explain her feeling and love.
Would anyone understand?
Would it not be possible to explain?
Would she never give words of love to someone?
She hid her face in her hands and cried ...
English translation below
....att orden inte räckte till. Hon vände på dem, vred lite och försökte igen. Men det fungerade inte. Ett pussel som inte ville bli lagt, en förklaring som inte nådde fram, en önskan som blev osagd.
Hon var ju så van att handskas med orden. Det hade aldrig varit svårt, det hade liksom gått av sig själv, bokstäver som flutit över papperet och och bildat en historia eller en tanke.
Men den här gången fanns inte de rätta orden där och istället för det vackra och sanna som hon ville säga så blev orden hårda och kantiga och passade inte in i den text hon ville skriva.
Hur hon än gjorde så var det något ord som stack ut och trasade sönder andra ord och gjorde innehållet till något som inte var meningen. De hårda orden födde nya ord av rädsla och ilska... Som återigen skadade det som hon ville och måste få säga.
Var fanns de; de där orden som helt kunde förklara hennes känsla och kärlek.
Skulle någon förstå?
Skulle det inte gå att förklara?
Skulle hon aldrig få ge orden av kärlek till någon?
Hon gömde ansiktet i händerna och grät...
.jpg){kind=spacer}
________________________________________________
It felt like a big heavy sadness ....
.... that the words were not enough. She turned on them, twisted a bit and tried again. But it did not work. A puzzle that do not want to be added, an explanation that did not make it, a desire that was unsaid.
She was so used to dealing with words. It had never been difficult, as it had been by itself, letters flowed over the paper and and formed a story or a thought.
But this time it was not the right words there, instead of the beautiful and true as she wanted to say so were the words hard and angular and did not fit in the text that she wanted to write.
Whatever she did rhere was a word that stuck out and ragged other words, making the content to something that was not intended. The harsh words gave birth to new words of fear and anger ... Which again damaged what she wanted and had to say.
Where were they; those words that could fully explain her feeling and love.
Would anyone understand?
Would it not be possible to explain?
Would she never give words of love to someone?
She hid her face in her hands and cried ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar