18 maj 2012

Utan bagage i Mumbai

Vad gör man?

Resa med olika flyg och vänta på flera flygplatser under 15 tim är inga problem. Men att stå utan bagage i Mumbai är något jag kan avvara. Väskan hade blivit kvar i Paris när jag åkte vidare och det fanns inget jag kunde göra mer än att anmäla den som försvunnen och bege mig till St Bridget´s Enclave med enbart handbagage. Oftast har jag varit klok nog att lägga ett klädombyte  i den väska jag bar med mig men naturligtvis inte denna gång.


Så här stod jag utan rena kläder och toalettartiklar. Nåja, problem är till för att lösas och jag tog en taxi till CSM Road och färden var precis som den brukar; en chaufför som enbart talar marathi och glatt berättar om... Ja, vad vet jag, jag talar inte ett ord marathi men vi hade ruskigt trevligt och skrattade gott båda två. 


Birgitta-systrarna väntade som vanligt på att jag skulle komma och som alltid tog mitt hjärta ett litet skutt när jag kunde gå in genom deras port och välkomnas "hem" av systrarna. Min säng var bäddad, det fanns blommor i en vas på bordet och mat fanns framdukad i matsalen. Bara en liten tupplur och sen gav vi oss iväg till Santa Crus West där den stora klädmarknaden finns. Mother Geraldine och jag tog en auto-rickshaw för att jag skulle slippa promenera dit i mina alldeles för varma kläder. 

Mother Geraldine
Vi började med att köpa sandaler i en skoaffär och det förlöpte helt utan problem. Sen var det dags att verkligen roa sig! Om du varit på klädmarknad i Mumbai med en vilt prutande nunna så vet du vad jag menar. Har du inte haft det nöjet så är jag ledsen men det finns inga ord för helt förklara det, men jag ska göra ett försök. Först lyckades hon pressa priset till hälften på blommiga trosor sedan vi gått igenom hela lagret och konstaterat att rödblommiga trosor storlek störst (indiska kvinnor är oftast mycket små) var precis vad den här dagen krävde. Den snälla handelsmannen gav lite bonus i form av ett par klatschigt gröna också. Han bockade länge och mycket när vi gick vidare på marknadsgatan. Nästa anhalt var en fint skyltad butik med både sarees och salwar kameez (två av de traditionella indiska klädedräkterna för kvinnor). Mother Geraldine rättade till doket och gick till attack. Hon lyckades få till ett bra paketpris på en himmelsblå salwar kameez och en cerisfärgad blus med paljetter strödda över hela bröstet. Precis en sån blus som man behöver. Som kronan på verket inhandlade vi en vristlänk och en tåring samt några vacka bindis att sätta mellan ögonbrynen. 
Saree
Salwar kameez







Bindi


























Tillbaka till klostret och en sval dusch och kliva i den vackra utstyrseln. Vilken underbar känsla!

För att travestera Askungen:
"Vad är väl en resa i Indien? Den kan ju vara jobbig och svettig och ....
alldeles alldeles underbar!"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar