I morgon

Jag gör det i morgon...

...tänkte hon. Det blir bra! I morgon blir bra! Lite mycket i dag! I morgon blir bra, tänkte hon och lade tillbaka telefonen på bordet.

Idag var det lite jäktigt och mycket hon skulle hinna med.

Jobbet tog ju sin tid och ville man vara med och ha en chans att avancera och kunna förhandla sig till en högre lön och fler förmåner så var man tvungen att vara flexibel. Jobba över några timmar varje kväll och kanske en av veckoslutets två dagar. Ja, men lite måste man ju satsa för att få det bra så småningom, försvarade hon sig, när tankarna kom att barnen tyckte det var tråkigt. Det blir så bra sen!

Man bör hålla kroppen i trim, det visste hon och köpte ett nytt årskort på det bästa gymmet i stan. Måste hinna förbi och köpa nya häftiga kläder att träna i, det gick ju inte att komma i förra säsongens trend. Sexhundra kr för en liten topp! Kanske lite mycket men den var snygg och hade rätt märke på bröstet.

Färga håret! Hennes hår som från början varit ganska beige och tråkigt hade nu haft alla färger på kartan, från ljusaste blont till svart. Den här gången fick det bli något i mahogny....Ja, det blir bra!

En snabb visit till affären för handla lite middagsmat innan hon skulle iväg på möte med socialnämnden där hon blivit invald till suppleant vid förra valet. Det är viktigt att visa att man bryr sig, sa hon och slängde kappan på en stol och middagsmaten i micron. Ungar, det är mat om tio minuter!

Jag undrar hur Marie har det? tänkte hon när hon backade ut på gatan. Hon hade ju fått höra att hon hade bröstcancer, stackarn. Jag kanske skulle åka till henne? Nej, är lite tight just nu, jag ringer sen!

Dag efter dag, vecka efter vecka.....jag gör det i morgon, det blir bra! 

Ibland kunde hon känna att det tryckte över bröstet. Hon hade nog dålig kondition trots allt. Det var bara att lägga in fler pass på gymmet. Härligt att ta i ordentligt. Jobba över i kväll? Nej då, det är inga problem. Jag ringer grannen som kan titta till ungarna vid sängdags.Hon hade lagt märke till den uppskattande blicken från chefen och kände att hon blev varm inombords. Den nya tjänsten var nog inom räckhåll.

Visst ja! Hon hade ju lovat mamma att ringa och prata. Hon kände sig ensam efter pappans död.
Ja hej mamma det är jag. Lite mycket i kväll men jag ringer en annan kväll. Hennes mamma hann inte säga något utan la tyst på luren.

Det stack till i bröstet igen och hon blev lite anfådd. Grannen lovade att se till ungarna en stund och de kunde vara ensamma någon timme, det gick bra!

Sirenen från ambulansen tjöt i mörkret på sin väg till en ny patient. En arbetskamrat hade ringt och berättat att en kvinna fallit handlöst till golvet och var medvetslös.

Man gjorde allt vad man kunde på sjukhuset men det gick inte att rädda kvinnan, hennes hjärta hade stannat och alla återupplivningsförsök hade varit förgäves.

Jag ska göra det i morgon! Det blir bra!

Men i morgon kom inte...