GJORDE LITE ONT / HURT A LITTLE

English translation below

Det gjorde lite ont

Jag måste ordna ett litet utrymme för några kartonger med de saker som jag inte kan kasta eller ge bort, tänkte jag lite i förbigående. Inga problem med en sådan detalj.

Det var då jag upptäckte det...
Vem kunde jag fråga?
Fanns det någon självklar person?

Det kändes obehagligt att fråga.
Skulle mina kära gamla minnen bli bostadslösa.
Vissa saker kunde jag nog kosta på en frakt till Indien men ....inte
mammas och pappas gamla köksbord som varit placerat i hörnet vid vedspisen
det fanns små märken efter något vasst...
lite målarfärg som inte hörde dit och 
känslan av deras händer mot den mjuka furu

Jag kunde ju aldrig lämna bordet till någon annan...
inte till någon...
Men det fanns ingen naturlig plats där jag kunde lämna det ...
Hur skulle jag lösa det?

Det var lite sorgligt

___________________________________________
It hurt a little 

I have to organize a small space for a few boxes of the things that I can not throw or give away, I thought a little in passing. No problem with such detail. 

It was then that I discovered it ... 
Who could I ask? 
Was there any natural person? 

It felt uncomfortable to ask. 
Would my dear old memories become homeless. 
Some things I could probably afford the freight to India but not .... 
Mom and Dad's old kitchen table that has been placed in the corner by the wood stove 
there were small marks from anything sharp ... 
some paints that do not belong there and 
feeling of their hands against the soft pine 

I could never leave the table to someone else ... 
not to anyone ... 
But there was no natural place to put it ... 
What to do?

It was a little sad