MOD ATT VARA SÅRBAR / THE COURAGE TO BE VULNERABLE

Mod att vara sårbar...

Jag har fått en ny bok med posten idag
"Mod att vara sårbar" av Brené Brown

Sårbar... det är inget att sträva efter, inget önskvärt...kanske till och med något som ska ändras på. Ingen går ut på gator och torg och meddelar stolt att "Jag är minsann SÅRBAR" och ser sig om efter beröm. 

Nej, inte i vår värld år 2014. Det är faktiskt lite suspekt om en människa blir ledsen och visar känslor eller... Den som är tuffast vinner och den som aldrig visar sin litenhet eller rädsla höjs till skyarna.
"DET ÄR EN DUKTIG MÄNNISKA"
Omvärlden tycker att man är bra när man inte rörs till tårar, inte ens på en begravning; "Hon var så stark på sin mans begravning och grät inte alls"

MEN.... stark, bra, utan känslor, fint, inget trams, bara gå på, känn inte om det gör ont...Är det så vi verkligen vill ha det??
Att gå in bakom stängda dörrar och inte visa tårarna hur ont det än gör...
Är det den världen vi vill ha?
Där den som inget känner, varken sorg eller empati, och i förlängningen inte heller glädje... Är det så vi vill ha det?

Jag tänker läsa boken och öva mig i att vara modig... tillräckligt modig för att våga vara sårbar.   

Jag tror jag behöver det och jag tror att resten av världen behöver det.

_______________________________________________________________________________

The courage to be vulnerable ... 

I got a new book in the mail today 
"The courage to be vulnerable" by Brené Brown 

Vulnerable ... there is nothing to strive for, nothing desirable ... maybe even something that shall be amended. No one goes out on the streets and proudly announces that "I am indeed vulnerable" and is looking for praise. 

No, not in our world in 2014, it is actually a little suspicious if someone is sad and shows emotions or ... Whoever is the toughest to win and the one that never shows its smallness or fear is being praised. 
"IT'S A GOOD PERSON" 
The outside world thinks that it is good when you are not moved to tears, not even at a funeral; "She was so strong on her husband's funeral and did not cry at all" 

BUT .... strong, good, without feelings, fine, no nonsense, just go on, don´t mind if it hurts ... 
Is that what we really want it ?? 
To go behind closed doors and not show the tears and the pain no matter what... 
Is this the world we want? 
Where we doesn´t feel anythin, neither sorrow nor empathy, and ultimately neither joy ... Is that we want? 

I am going to read the book and practicing me to be brave ... brave enough to dare to be vulnerable.     

I think I need it and I think the rest of the world needs it.