26 jan. 2013

LONDON - MUMBAI

Det var storm i Stockholm...


...och på Arlanda flygplats lyfte inga plan i tid. Jag satt tålmodigt och läste min tidning och avgångstiden för mitt plan till London var sedan länge passerad.
Det är ingen idé att hetsa upp sig för det blir inte alls bättre, man blir bara svettig och frustrerad och säger fula ord. Jag behöll mitt lugn och efter 60 min väntan kunde vi gå ombord på planet.

Egentligen var det ingen bra idé att flyga via London till Mumbai med tanke på väderstrecken, först västerut och sedan österut. Efter fem timmar hade man inte förflyttat sig speciellt mycket i riktning mot Mumbai. Men det var billigast för tillfället och det avgjorde saken för min del. 

Min väntan i London var inte speciellt lång och jag började bli orolig för att inte hinna med planet till Mumbai. Heathrow är en stor flygplats och det kunde bli problem. Jag talade med kabinpersonalen och de skulle meddela markpersonalen att jag var i behov av en mycket snabb transport till rätt terminal och gate.

Det visade sig att det var ett par personer till som skulle med samma plan och vi möttes redan i dörren av personal som visade oss ut på plattan istället för att ta oss fram inomhus. Det gick fort, mycket fort med bil och vi nådde fram till rätt terminal. 
"Spring!", ropade var ledsagare från British Airways. "Strunta i kön vid säkerhetskontrollen och spring förbi allihop. Jag kommer efter och förklarar" 
Jag är normalt en person som inte vill göra för mycket väsen av mig men nu gällde det att strunta i sina medmänniskor och bara tränga sig förbi. Det var ingen större kärlek vi möttes av i kön, men vad gör man. Vår BA-man sprang efter och förklarade.

Efter spurten fram till gaten insåg jag att det var hög tid att börja träna igen. Kondition.....vilket skämt! 
Som den absolut sista passageraren sjönk jag flåsande ned vid min fönsterplats och så lyfte vi!

Jag hälsade på den unga vackra indiska mannen som satt bredvid mig och han beklagade att min resa fått en så tuff start. Men nu var jag på plats så nu skulle allt bli så bra. Vi var helt eniga och valde båda en riktigt god Chicken Curry och delade en flaska rödvin. Några glas senare tyckte jag livet var riktigt trevligt igen och efter en avslutande kopp te ville bara sova....och vakna i Mumbai.
Jag sa god natt till den vackra mannen och belysningen släcktes i planet. Sakta gungade jag iväg till drömmarnas land och där vandrade jag på en helt underbar äng med vackra blommor, sol och fåglars sång. Jag njöt fullständigt och det doftade underbart från alla blommor. Kunde livet vara bättre?

Men det var något märkligt med min äng och fågelsången. Jag hörde motorbuller som inte alls stämde in på min ljusblå dröm. Ljudet blev högre och högre, inte alls trevligt men den fantastiska doften från alla blommor fanns kvar. Till sist insåg jag att jag satt på ett flygplan och ljudet kom naturligtvis från motorerna, men doften...

Jag hade i sömnen vänt mig mot den vackra indiska mannen och lagt mitt huvud på hans axel och näsan tätt intill hans väldoftande hals. Det var hans rakvatten!!!! Vad skulle jag göra??? Det var pinsamt.
Jag såg försiktigt upp och möttes av de vackraste ögon man kan se på 10 000 meters höjd. Han log och sa att han inte velat väcka mig för jag sov så gott. Det är klart man sover gott när man tror att man är på en äng och samtidigt kryper intill vackra män! Vilken kvinna hade inte gjort det?

Jag rodnade nog en hel del och vände mig mot fönstret. Men gissa vad? När jag vaknade nästa gång hade gjort en repris och låg med huvudet mot hans axel IGEN!! Han skrattade och sa "Ligg kvar! Det är helt OK!" Och vet ni vad? Det gjorde jag!

Välkommen till Mumbai

25 jan. 2013

WELCOME EGYPT

Welcome to my blog Egypt.
مرحبا بكم في بلدي بلوق مصر








There is a translator gadget to the right.

22 jan. 2013

FRIENDS ALL OVER THE WORLD

10 000 besökare
runt hela vår värd





















TRANSLATION
There is a translation gadget to the right on the screen. I am sure you will find some language that suits you.

Thank´s all of you for visiting my blog 

20 jan. 2013

10 000

För tre minuter sen hände det...










...tio tusen besökare!!




18 jan. 2013

FATTIGA BARN

I Sverige pratar vi just nu mycket om barnfattigdom...



...men vad är barnfattigdom?
Att det handlar om barn förstår jag men vad är egentligen fattigdom?
Att inte ha mat, hem och kläder är fattigdom. 

Är jag fattig? Ja, om jag jämför mig med flertalet svenskar så är jag nog fattig. Men om jag jämför mig med mina indiska vänner är jag inte fattig.....eller??

Var sätter vi gränsen för att vara fattig? När man ser på svensk TV kan man tro att man är fattig om man inte har två bilar, kan åka till Thailand samt köpa kläder av fina märken.
OCH då mina vänner är jag fattig!

Att barn ska vara fattiga kan de flesta av oss inte tolerera. Det ska vara som i Bullerbyn med hembakade kanelbullar.
En dröm som spruckit för länge sedan....Det är dags att ta fattigdomen på allvar och se var den finns och hur den yttrar sig.
Vi lämnar Bullerbyn, den finns inte.

Är det kanske så att fattigdomen hos barn i Svergie inte syns om vi jämför fattigdom i Indien - som jag känner till ganska bra. Barnen i Indien går utan skor....de gör nästan alla på landsbygden. Är man fattig då? I svenska ögon, ja! Men i indiska ögon....? 
Fattig i förhållande till vad? Om man bortser från det allra nödvändigaste för att klara sitt liv så är fattigdom ett relativt begrepp.











Men kan fattigdom definieras på något annat sätt än brist materiella tillgångar. Utanförskap är fattigdom! 
Att inte kunna vara med på det som anordnas av skola eller bland kamrater. Att skylla på att man inte är hungrig när alla kompisar bestämmer sig för att äta pizza.

Återigen bortser jag från de som behövs för att överleva....
Vilket känns tyngst; att inte ha alla saker som är skapade behov (exempelvis den nyaste mobilen) eller att inte ha någon att vara tillsammans med, ingen att anförtro sig åt. Jag är inte säker på att den materiella fattigdomen är värst. Min erfarenhet är att den högt efterlängtade mobilen kanske inte är så kul när nästa generation mobiler kommer ut på marknaden. Är man fattig för att man inte kan köpa en ny då?

Vi säger ofta; "Jag behöver ett par nya jeans" när det egentligen inte handlar om behov utan lust. "Jag vill ha ett par nya jeans".
Att köpa ett par nya jeans när man redan har tre par som är lite "off"....är det att vara fattig?

Jag har aldrig haft mycket pengar, varken när jag var liten eller som vuxen men har inte sett mig som fattig förrän nu. När jag blev arbetslös och sjuk och ingen hjälp fanns att få i vårt rika land. Att inte vara viktig för någon utan hänvisas till att kanske vi kan ta ett samtal om en månad. "Ja, men jag har inte pengar till mat" och få svaret "Så synd. Men så är reglerna"
Har vårt land fullständigt spårat ur eller ser vi inte verkligheten...

Nej, jag tror faktiskt inte att våra förtroendevalda har sett verkligheten i Sverige. Vill de inte se?

Det är nog ganska lätt att sätta upp regelsystem för gamla och unga om man redan fått sin lunch och vet att lönen är mycket bra och pensionen kommer.

Mitt val blir att flytta till ett land som anses fattigt och som materiellt är det. Men där den fattigdom vi har i Sverige - utanförskapet - inte finns i lika hög grad. 

Att få gå bakom en hjord vattenbufflar på en dammig landsväg och svänga av till min by - och mötas av alla barn som samtliga är utan skor - som kramar och pratar och skrattar, det är rikedom för mig. Jag väljer mer än gärna bort en ny bil eller en villa mot att få den gemenskap som kanske byggs av just det faktum att vi inte är rika utan måste ställa upp för varandra.


Inget barn ska behöva vara fattigt varken materiellt eller känslomässigt. Men då måste vi bestämma oss för vad som är fattigdom och hjälpas åt. Kanske göra avkall på våra egna krav att alltid få ha det bäst!

16 jan. 2013

KERALA

Med magen i Kerala!

Av någon konstig anledning så är inte min mage lika förtjust i Indien som jag är. Här satt jag nu i paradiset i Kerala och njöt av livet. Då tyckte min mage att så enormt skönt var det nog i alla fall inte och rörde sig lite mystiskt.

Som tur var fanns läkare i närheten och jag rådfrågade honom om det fanns något som skulle göra min mage gladare och lugnare. Han ordinerade "ginger water" som bland annat bestod av pressad ingefära - mycket ingefära och honung. Det serverades som en liten "shot" av en trevlig man från ayurveda-avdelningen. Han kom var tredje timme och log och sträckte fram det lilla glaset. Det smakade inte illa men....Det var starkt och brände hela vägen från munnen till magen och sved minst en timme efteråt. Det gick inte att fuska heller för den trevliga mannen stod kvar och log mot mig tills jag druckit ur ordentligt. Men det var nog så att magen behövde precis den här blandningen.

Jag sträckte ut mig på terrassen och efter en stund lugnade den, uppretade magen, ner sig och jag kunde njuta av livet i Kerala.
Men efter någon timme ...... ja, ni förstår!!!
Jag fick mer "ginger water" och drack snällt upp varje droppe. Ingen mat på hela dagen och jag började känna mig lite darrig. Det var dags för middag men vad skulle jag kunna äta?

Hela personalen var nu informerad om min mage och jag fick flera förslag på bra mat när man var i mitt "tillstånd". Allt ifrån kokta grönsaker till svart te och toast och någon tyckte att det ändå var bäst med en rejält kryddad curry. Till sist fick chefen på hotellet bestämma och det blev kokt ris utan salt men med mycket vatten. 
OK....ärligt! Det var inte gott!!! Jag petade runt i riset en stund men övergick till te och toast utan smör.

Efter tre dagar var jag fortfarande inte frisk och den fantastiske hotell-chefen tyckte att jag skulle uppsöka hans läkare i stan. Han ringde och jag kunde komma till sjukhuset omgående. En auto-rickshaw körde fram och vi åkte iväg till sjukhuset. När vi stannat tog jag fram plånboken för att betala för resan men min chaufför sa att han gärna väntade på mig för jag skulle ju tillbaka också. Han parkerade och tog mig försiktigt i armen och förde mig till den lilla entrén. Det var mycket folk och han visade mig till en stol där jag kunde sätta mig, sedan gick han fram till receptionen och förklarade vem jag var och hur det var ställt med mig. En sköterska log rart emot mig och följde mig in till läkaren. Jag fick recept på medicin och betalade för besöket.

I väntrummet satt min chaufför kvar och väntade och såg lite bekymrad ut, men sköterskan förklarade för honom att nu skulle jag bara hämta ut medicinen och sen skulle jag bli så bra. Han log och så lättad ut när vi följdes åt till apoteket.

På vägen tillbaka kunde jag bara konstatera att så här hade jag inte blivit behandlad i Sverige. Tänk dig den taxi-chaufför som hade lagt ner flera timmar på att hjälpa en mag-sjuk kvinna från ett annat land.

Det är bland annat för de vänliga och omtänksamma människorna i Kerala som jag har bestämt mig för att flytta dit och förhoppningsvis lära mig "bli människa" med dem som lärare.



9 jan. 2013

Får man göra så?

Jag skulle vilja slå honom i huvudet...

skrek min kollega Mia, när hon kom ut i personalrummet.
-Jag skulle vilja ...... Jag blir så vansinnigt ARG...
-Vad har hänt undrade jag.
- Den där ....*$"´-¤..... Lennart!!!! Han behandlar mig som om jag vore ett litet barn och inte förstod någonting. Jag vet inte hur han lyckas reta upp mig varje dag. "Nu ska du trycka på den här knappen", säger han och lutar sig över datorn. JAG ÄR INTE FÖDD IGÅR!





Känns det igen?
Det kallas för härskartekniker och är nog ganska vanligt på många arbetsplatser. Det är kränkande för den som blir utsatt och mycket svårt att konfrontera. 

1. Projiceringsmetoden
Du får skulden för det du klagar på. Exempel: "Vad tråkigt att du tar det så."

2. Komplimangmetoden
Den vänliga härskartekniken. Den inleds med en serie komplimanger, men i slutet kommer en uppmaning om något du egentligen inte vill göra. Exempel: "Du som är så duktig kan väl ta tag i det här projektet."

3. Stereotypmetoden
Härskaren behandlar en person utifrån de fördomar som finns. Exempel: Man utgår från att chefen bara är intresserade av pengar och makt.

4. Uteslutningsmetoden. 
Du blir inte sedd i en situation där du borde bli sedd. Exempel: Du blir inte medbjuden på fredagsölen efter jobbet.

5. Hierarkimetoden. Härskaren definierar dig med olika påhopp. Exempel: En kvinna kan bli definierad som "lilla gumman".

6. Tidsmetoden. Härskaren jämställer tidsaspekt eller ålder med kompetens. Exempel: Jag har varit på arbetsplatsen längre än du, så jag vet hur det här ska skötas.

7. Självförvållad härskarteknik. Du förminskar dig själv. Exempel: Du avslutar meningen med "eller jag vet inte."




Det kan bli så bra om vi kommer överens om att inte använda härskartekniker på arbetsplatsen.